
Hur stor buffert ska jag ha?
Värmepumpen går sönder, ett element börjar läcka eller så måste bilen repareras. Det finns mängder med anledningar att vara förberedd på det oförutsedda med en ekonomisk buffert. En buffert behöver inte enbart gå till tråkiga saker, det kan så klart också uppstå roliga saker du vill göra men inte har pengar till.
Vad innebär en ekonomisk buffert?
En ekonomisk buffert är en del av ditt totala sparande och läggs undan på ett separat konto för att snabbt kunna användas. Meningen med en buffert är att hushållet har en fallskärm, en extra trygghet om någon oförutsedd kostnad uppstår. Olika hushåll har olika förutsättningar för att en oförutsedd kostnad uppstår.
Så hur stor buffert behöver just jag?
För att kunna sätta en siffra på vilken buffert du behöver så utgår vi från tre olika förutsättningar i ett hushåll. Bor du i hus ska du i regel ha en något högre ekonomisk buffert än om du bor i hus. Vi utgår från 2019 års medelinkomster netto(efter skatt):
-
Ensamstående
-
2-3 månadslöner. 50 000 - 80 000 kronor. Du har inte så många utgifter men heller inte lika många inkomster som ett hushåll med flera arbetande. Om du av någon anledning får inkomstbortfall eller en oväntat kostnad, är en stark budget tryggt att falla tillbaka på.
-
-
Par utan barn
-
3-4 månadslöner. 80 000 - 110 000 kronor. I detta hushåll finns tryggheten med en extra inkoms. Men boendet är större och har i regel mer utgifter.
-
-
Familj med 2-3 barn
-
4-5 månadslöner. 110 000 - 140 000 kronor. Med barn är det ännu viktigare med en ekonomisk trygghet. Bor man dessutom i hus så blir det högra kostnader och fler faktorer som påverkar oförutsedda utgifter.
-
Det är inte alls säkert att du behöver ha en buffert efter dessa rekommendationer, den kan vara högre eller lägre beroende på hur ditt hushåll ser ut. Det viktiga är att du har en ekonomisk buffert. Har du inte det så bör du komma igång att spara till en.
Din buffert är en del av ditt sparande
Ditt sparande ska ha flera delar men om du precis startat är ditt första mål att ha en ekonomisk buffert som en säkerhet.
-
Försök spara min 10% av din inkomst.
-
Ditt första sparande ska vara en ekonomisk buffert.
-
När du har en buffert kan du dela upp sparandet i tre delar:
-
Ekonomisk buffert.
-
Pengar du snabbt kommer åt för att kunna betala oförutsedda utgifter.
-
-
Långsiktigt sparande.
-
Detta sparande kan vara mer låst och ha en risk. Du kan sprida det långsiktiga sparandet i fonder, sparkonton och aktier. När du närmar dig slutet på ett långsiktigt sparande bör du minska riskerna.
-
-
Målsparande.
-
Spara till en investering eller bara något roligt. Det kan till exempel vara sparande till drömresor, fordon eller en renovering.
-
-